I helgen var jag på min egen möhippa. Jag är så känslomässigt bakfull att jag inte kan skriva om det utan att böla men jag får väl torka av mobilskärmen ett par gånger under tiden jag gör det här inlägget, för jag vill skriva det. Jag vill att ni som inte var med ska veta hur underbart det var, och att ni som var med ska veta hur underbara ni är. Obs finns risk att det här blir rätt långt.
För det första trodde jag verkligen inte att det skulle bli möhippa den här helgen och det var så så roligt att verkligen bli överraskad. Jag och Melinda hade (trodde jag) planerat sedan ganska länge att gå på Hantverksmässan i Malmö den här helgen, så jag var inställd på att åka till Malmö på förmiddagen (jag och Herman hade till och med ett litet bråk kvällen innan om att jag ville köra bil men han tyckte jag skulle ta tåg, så han spelade verkligen spelet haha). Vid 7:30 blev jag hur som helst väckt av ”Om du vill bli min fru” på typ maxvolym på högtalaren i sovrummet (de trodde tydligen inte att högtalaren var så nära), två konfettibomber och Mathilda, Matilda, Melinda, Ebba, Ida, Ida, Hannah, Linnea och Alma inrusandes med masker av mitt ansikte på sig. Första känslan var såklart rädsla men sen bara kärlek, ödmjukhet och glädje. Jag fick en cowboyhatt och en packlista och en kvart senare satt vi i bilen.
Vi körde en ganska bra stund mot nordost, så jag trodde att vi skulle till ett spa i närheten av Höör, men icke. Istället rullade vi in på Brönne Islandshästar för turridning. Jag har varit där en gång innan och troligtvis tjatat hål i huvudet på de flesta människor jag träffat sedan dess om att jag vill tillbaka så jag blev såklart pissglad. Strax efter att vi hade parkerat anslöt dessutom Erica och Melody. Så vi var tolv personer varav typ hälften knappt suttit på en häst, som skulle ut på turridning. Så mycket cred till er som var rädda och ovana, att ni vågade. Det var en underbar tur. Min häst hette Karla och var såklart bäst. Vinnare i kategorin roligt namn blev Melindas häst Soljörp. Jag och Ida G red längst fram och bara skrattade och njöt av att typ kunna koka kaffe när hästarna töltade helt perfekt.
Två timmar senare var vi tillbaka, bytte om och åkte till Rallarhustrun för lite lunch. Ett supermysigt ställe i närheten av turridningen, där vi åt jättegoda pizzor och drack öl. Därefter hopp in i bilen för att åka tillbaka till Malmö och checka in på the More Hotel där vi hade någon form av lägenhet. I det rummet överraskades jag dessutom av ytterligare personer utklädda till mig, haha. Astrid, Inanna, Vendela, Maia, Vilma, Annie och Moa väntade nämligen på rummet. Där åt vi snacks, drack bubbel, duschade, lekte ”Porr eller ponny” och bara hade det så fint och mysigt i några timmar.
Framåt kvällen åkte vi till Julie, där vi i deras chambre separee i källaren åt middag. Det bara hälldes upp, flöt på, hölls tal, åts jättegod ost och chark, porchetta med ramslök och slutligen en brownie, och jag vet inte om jag gjorde annat än att bara sitta och le så ansiktet gjorde ont.
Vid 22 var middagen slut och vi begav oss till Moyagi för karaoke. Trots maktgalna säkerhetsvakter och en konstig hissresa hade jag så så roligt där. Drinkar bara kom in, jag ”sjöng” Bohemian Rhapsody och alla bjöd så mycket på sig själva. Just ja, på vägen till Moyagi var jag även lättlurad nog att tro att jag var tvungen att vada ut i en fontän. 🤷🏼♀️
Hur som helst, någon gång efter tolvslaget var vi klara med karaoken och vi gick vidare till Grand. På vägen dit sålde jag en hatt och blev frågad av en random person vilken som var min favorit av ”Main 6” i My little Pony, eftersom jag hade ett VIP-kort runt halsen med ponys på. Jag försökte med både Chocolate Delight och Cherry Lips, som jag hade lärt mig på quizet på hotellrummet, men personen blev besviken över att jag tydligen inte sa någon av Main 6.
På Grand var det såklart underbar musik (det var indieklubb), jag sålde hattar och Melinda delade ut Lovisa-ansikten som dansade omkring. Det var så så roligt att vara just på Grand, där ju bröllopsfesten är om bara en månad (!!!). Vid 02 hade jag enligt klockan tagit 8000 steg sedan tolvslaget och när de stängde kl 03 tog vi oss tillbaka till hotellet. Jag hade äran att få bo med Mathilda, Melinda och Matilda, så jag fick möjlighet att smälta lite av dagens intryck tillsammans med dem innan vi somnade. Morgonen efter åt vi frukost med Ida och Ida, som bodde på samma hotell, innan Herman hämtade oss som skulle till Landskrona.
Och det var det! Och jag vet inte hur jag ska kunna uttrycka min tacksamhet på ett bra sätt. För deltagande, för att alla är så jävla trevliga och generösa med sig själva och skapar en positiv spiral av att alla har det bra. Tänk att jag får ha såna vänner i mitt liv. Nä nu började jag böla igen. Men också ett särskilt tack till Melinda, Mathilda och Matilda, för att ni skapade förutsättningarna för en helt oslagbar dag. Jag känner mig så älskad och det är till väldigt stor del tack vare er. Jag brukar känna att jag måste ta socialt ansvar och oroar mig mig för att folk inte ska ha det bra och jag kunde bara luta mig tillbaka och veta att allt kommer bli bra och alla har det bra. Det är fan det finaste. Så tack en miljon gånger om ❤️
コメント